Och på tal om retarditet...

...när jag va liten var jag kär i Bert Ljung.

Han på teve alltså, inte han i boken, enligt mig var bok-Bert rälig.

Hur som helst, jag brukade fantisera om att jag låg för döden på sjukhus och att Bert satt i en stol jämte min säng.
Den ultimata fantasin.

Equals jag skulle alltså kola helt orörd. Höjden av ovärthet.



Hittade ingen bild med en tumme-ner-Bert, men ni kan ju istället föreställa er motsatsen till denna pic.


Kommentarer
Postat av: Anonym

hahahahhahhahahhahahah :D:D

2010-08-21 @ 08:50:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0