En fredlig undulathistoria

Som jag tidigare berättat i bloggen, finns det en liten undulat där jag jobbar. Det var jag personligen som fixade hit honom, fick honom paketerad i djuraffären i en liten papperslåda (liksom?) och transporterade sedan honom till arbetet i min cykelkorg medan undulaten tjattrade som besatt av irritation av att vara instängd på så litet utrymme.

Men jag såg mig som en räddare i nöden, undulaten jag valde var den minsta i djuraffären och dom andra elaka mobbar-undulaterna flög efter och hackade på honom så han saknade fjädrar och blödde på vissa ställen.

Från början var han livrädd för oss arbetskompadres, och flaxade som en galning bara man kom nära buren.
Nu har han dock vant sig och i dag var första dagen då han flugit och satt sig på min hand. Dock lider han av någon slags bit-fetisch så hela min vänstra hand är svullen och rödbiten.

Kommentarer
Postat av: Maria

Varför tog du inte bara undulaten din morfar dödade innan den avrättades? :P

2009-03-11 @ 20:25:30
URL: http://wedinmaria.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0